Louie’s Pumpkin Patch

 

Sverige och världen
Start Up Det händer nu Recept Sverige och världen

 

Start
Up

19961101.jpg (88401 byte)

Cucurbita i Sverige och världen.
Squash och pumpor (sommar och vinter)

Skriven av Louis Lehmann, Institutionen för växtförädling SLU, Svalöv

Utdrag ur: Sveriges utsädesförenings tidskrift (Journal of the Swedish Seed Association) Vol3:97-107, Nov. 1996

 

Introduktion
Sortiment
Odling
Mat och recept
Näringsvärde
Slutord

 

Introduktion

Hur ska man börja med att beskriva ett släkte som kommer från nya världen och innehåller stora variationer? Många frågar vad skillnaden är mellan pumpa och squash. Det finns faktiskt ingen skillnad. Den senaste definitionen som jag har läst är att pumpor (eng. pumpkins) är orange till färgen och allt annat är squash. Benämningarna squash och pumpa kan användas för alla sorter av Cucurbita-arter. Cucurbita-arterna kommer ursprungligen från Nord-, Central- och Sydamerika. Ordet squash härstammar från amerikanska indianspråk för omogen eller rå och används mest för de sorter man skördar på sommaren, t ex zucchini, pattison och gul squash. Jag har ofta hört här i Sverige att man säger squash om små zucchini men pumpa när frukten blir stor.

Under de 24 år som gått efter min flytt från USA till Sverige har jag odlat över 250 sorter och linjer av squash och pumpor här i landet. Jag har ständigt upptäckt nya sorter och det är alltid spännande att se vad skörden blir.


 

Sortiment

Det finns ca 20 arter av Cucurbita, men det odlas för det mesta endast fem arter här i Sverige. Naturligtvis är odlingen huvudsakligen förlagd till Sydsverige. Jag kan dock tänka mig att squashodling i växthus skulle gå lika bra i norra Sverige, men pollinering skulle behövas.

 

Cucurbita pepo
19961102.jpg (80262 byte)   
Författaren med 2 st "Big Autumn" på Öland.
Den vanligaste arten är Cucrbita pepo som inkluderar zucchini -både gröna och gula. De vanligaste sorterna av "Halloween"    (allhelgonaaftons-pumpor) är Connecticut Field Pumpkin och många andra t ex Spirit, "Trick or Treat" med skallösa kärnor, Funny Face, Half Moon, Rocket, Big Autumn, Autumn Gold, Early Sugar Pie, Jack-o-lantern, Howden, Weis styriaca (gul med gröna streck, skallösa kärnor) Happy Jack, Wizard m fl. Namn på en del mindre "Halloween"-pumpor är Baby Bear (skallösa kärnor), Baby Pam, Oz m fl. Little Bo är en vit pumpa. Minipumpor som ser ut som "Halloween"-pumpor i miniatyr är Jack-be-littie, Munchin, Baby Bo (vit) m fl. Små prydnadspumpor är också pepo, som fortfarande har ett bitterämne i smaken. Det finns allt från sommarsquash, t ex zucchini, muskelformiga, Straightneck, Crookneck, Lebanese type m fl. Vintersquash och -pumpor inkluderar "Halloween"-pumpor, acorn squash (finns i grön, vit och gul), Delicata, Sweet Dumpling, Rolet, Spaghetti, Lång Gul Märg, White bush marrow m fl.

Cucurbita maxima
19961103.jpg (71892 byte)    Förädlingsmaterial av Cucurbita maxima
Cucurbita maxima har också både sommarsquash, vintersquash och pumpor. De sorter som vanligtvis kan användas som sommarsquash är All Season (finns ännu inte på europeiska listan), Goid Nugget, Zapalito de tronco m fl. Dessa sorter kan också hittas som vintersquash, men som sommarsquash skördas de tidigt innan kärnorna börjar utvecklas. Det finns många vintersquash och -pumpor. De största pumporna är Atlantic Giant, Prize Winner, Big Moon, Big Max, Jättemelon m fl. Världens största odlades 1996 av sorten Atlantic Giant och vägde 1061 pund (481 kg). Den tävlande vann 50 000 dollar för att ha odlat den första och största över 1 000 pund. Jag har hört talas om pumpor på 100-150 kg som har odlats i Sverige. Det finns också en pumpaförening i Sverige som har internationella tävlingar och som är medlem i "World Pumpkin Confederation". Världstävling för Nordkalotten äger rum den första veckan i oktober varje år.

Det finns många vintersquash från hela världen. En del av mina favoriter är Delica (Ebisu) och Kaboten, som är söt och fin. De är allra bäst efter 3-4 veckors förvaring i hög temperatur (20-30 grader C). Crown prince, Earli-dri crown och Autumn crown är grå, mycket köttiga (torrsubstans) och söta liksom Delica och andra japanska sorter (Nutty Delica, Sweet Mama, Japan Cup m fl) när de är mogna. De har mycket torrsubstans och bra hållbarhet. Dessa sorter kommer från Nya Zeeland.

Det finns flera Hubbardsorter. Blue Hubbard är den största, men det finns en mindre version som kallas Blue Ballet. Golden Hubbard är nästan röd när den är mogen. Green Hubbard är grön till mörkt grön med samma form. Uchiki Kuri (Red Kuri) är en slät, skallig Golden Hubbard som också kallas för Hokkaido. Banansquash är lång och rosa. Den finns även som grå, men är inte så vanlig och den blir inte så stor. Lumina är en vit pumpa, med tjockt orange kött. En pumpa som har riktigt röd färg när den är mogen är Rouge Vif D'Etampes, som också kallas Cinderella (Askungen) pumpa, Detta är bara en bråkdel av de sorter som finns.

C. maxima x C. moschata Sorten Tetsukabota är en korsning. Den har väldigt fint kött när den är mogen och är en av de pumpor som har den bästa hållbarheten. En pollinator av C. maxima behövs för att få fruktsättning. Den är mörkt grön med klyftor. Rotstocken kan användas för ympning av melon för resistens mot jordsjukdomar.

Cucurbita moschata Moschata är en av de arter som också kallas för tropisk squash. Det är vanligt att växttiden är längre än för de andra arterna som odlas. Butternut är den form som är mest förekommande och som ser ut som en stor jordnöt. Den finns i olika storlekar och har väldigt sött kött när frukten är mogen. För konservindustrin finns Libby's type, t ex Buckskin som är klassificerad som Kentucky Field Pumpkin. Man kan köpa mosad pumpa på burk i USA och andra världsdelar. Alla storlekar finns också, från vattenmelonstor till långa 20 kg Tahitian Melon Squash. Den sistnämnda behöver en lång säsong (ca 210 dagar) och odlas bäst i växthus. Sorter finns från mörkt grön, ljust grön till ljust brun (beige). En del sorter från Korea skördas som sommarsquash, ca 8 dagar efter blomning.

Cucurbita mixta Det finns bara en sort som jag känner till och den heter Green-striped Cushaw. Den har tjock nacke med en rund sluttning som innehåller kärnhuset. Köttet är fint och har använts inom konservindustrin. En lång, varm växtperiod krävs, men inte lika lång som hos moschata.

Cucurbita ficifolia

19961104.jpg (51067 byte)    Fikonbladspumpa

Ficifolia är en flerårig växt men odlas som ettårig i Sverige. Det vanliga namnet är fikonbladspumpa. Man kan gissa varför. Sortnamn på den som jag odlar är Hungarie, och frö har kommit från Österrike. Köttet är vitt och används mest för att kandera och till marmelad. Pumpan har den längsta hållbarheten av de arter som beskrivits. Den kan hålla 2, 3, till och med 4 år. Många använder den därför som prydnad.


Odling
Squash och pumpa är lätta att odla.

Sådden
Längst i söder och längs kusten kan man så direkt på friland i mitten på maj, lite tidigare om man använder agronät eller plasttäckning. I inlandet och på höglandet sår man lite senare. Utan skydd börjar plantor gro sedan frostfaran upphört kring början av juni. Det går även att driva upp plantor i växthus med sådd 15 april-15 maj. Man skall inte så för tidigt på grund av att plantorna då blir för stora och känsliga vid omplantering. Vissa sorter, som småfröiga Delicata, Sweet Dumpling, Jack-be-little m fl, behöver längre tid att gro och kan därför sås lite tidigare än andra sorter. Såtiden i växthuset är beroende av plats och storleken på behållare, t ex kruka eller mjölkförpackning. Jag har ofta själv använt mjölkkartonger med toppen och de fyra hörnen på botten bortklippta för att få bra dränering. Fyll sedan med krukväxtjord till 2 cm från toppen och så 1-3 kärnor, beroende på hur mycket plats man har på friland. Yrkesodlare använder ofta små pressade torvkrukor fyllda med planteringsjord och 1-2 kärnor per kruka beroende på grobarhet. Så fröna ca 2 cm djup. För att få snabbare groning, lägg fröna i ljummet vatten över natten. Man kan också så med kärnspetsen neråt. När plantorna har växt lite, går det bra att sätta dem lite svalare för att härda plantorna innan de sätts ut på friland. Görs sådan omplantering, är det nödvändigt med tillgång till bevattning. Yrkesodlare kan väl använda planteringsmaskin för omplantering. Med direktsådd går det däremot bra utan bevattning, men risk för låg avkastning finns om långa torkperioder förekommer. Efter bevattning, luckra alltid upp jorden för att få syre till rötterna och minska avdunstningen. Man kan också driva plantor med direktsådd med täckning med plastfilm eller väv. Täckningen skall tas bort när plantorna börjar bli stora eller då de trycks ner av täckningen eller börjar blomma.

Jordtips
Det bästa är en mellanjord med hög mullhalt. Det går dock bra på lättjord om tillgång till bevattning finns. Det går t o m bra på tung lera. Allra bäst är att så eller plantera på komposthög. Om man ska tävla med stora pumpor, bör man plantera på komposthög eller gräva ner halm och/eller gödsel. Plantorna växer allra bäst i varm jord. Beskrivning finns tom om nedgrävning av värmekabel för att värma upp jorden. Om man är intresserad av att odla stora pumpor, kan man kontrollera odlingsbeskrivning och dagbok på Internet: http://www.athenet.net/~dang/pumpkins.html.  

Avstånd mellan plantor och rader
Det finns olika typer av plantor - buske, halvbuske och rankade sorter. Busktypen kan man så eller plantera ca 1 meter mellan plantorna och 2 meter mellan raderna. Med de övriga typerna är det bäst med ca 2 meters avstånd mellan plantorna och 2 meter mellan raderna. Om man ska göra urval eller pollinering för inavel kan t o m bredare avstånd rekommenderas.

Handsåning
Sår man för hand, som är vanligast, går det bra att köra en sockerbetssåmaskin (ca 47.5 cm mellan såbillarna) för att markera raderna (4 markeringar mellan rader) och köra lätt tvärsöver raderna med endast billarna nere mot marken. Det går sedan bra att så varannan markering (ca 95 cm) för busksorter inom raderna och var fjärde markering (ca 190 cm) för raderna. Så vid var fjärde markering (ca 190 cm) för rankade sorter. Om man sår på en såbädd, kan man markera med markeringshjul eller måttstock. I mindre enheter räcker det med snöre och måttband. Så med 6-7 kärnor per grupp (beroende på grobarhet) för alla sorter. Gallra sedan fram de bästa 2-3 plantorna.

Ogräsbekämpning
Det går bra att använda en bethacka för att hålla bort ogräset. Observera dock att rötterna sprider sig väldigt fort, så hacka inte för nära plantorna. I trädgården går det lika bra som vanligt att hacka för hand. Kom ihåg att inte röra rötterna!!! Ogräset kan också bekämpas med herbicider, men man måste vara försiktig.

Växtföljd
För att undvika sjukdomar, särskilt för stora odlingar, rekommenderas att ha en treårig växtföljd. Övriga år i växtföljden bör inte ha någon annan gurkväxt. För att undvika sjukdomar, särskilt för stora odlingar, rekommenderas att ha en treårig växtföljd. Övriga år i växtföljden bör inte ha någon annan gurkväxt.

Växthusodling
Det går bra att odla squash och pumpor i växthus, men de behöver pollinering. Finns övergivna växthus i närheten som bekanta kanske inte använder längre, passar de utmärkt för vintersquash och -pumpor. Dessa behöver en lång växtsäsong, som t ex Cucurbita maxima-sorterna "Queensland Blue", "Triamble" och "Sweet Grey Hybrid" eller Cucurbita moschata-sorter som "Butternut" och "Tahitian Melon Squash". Det går att så i varmväxthus 15 april-I maj och omplantering 15 maj-l juni. Plantera 23 plantor i en grupp med 3 meter mellan raderna och plantgrupperna. Rankor kommer att täcka hela växthusytan med vackra gröna blad och gula blommor. Med öppet växthus dröjer det inte länge förrän humlor och bin hittar fram till de fina och doftande blommorna.

 Pollinering
19961105.jpg (57157 byte)    Prydnadspumpor från Öland
Pumporna är lätta att pollinera. Cucurbita SPP. är tvåköniga, d v s det finns både han- och honblommor på samma plantor. Vid stora odlingar rekommenderas att sätta in bikupor till odlingen. Handpollinering kan göras med plockning av hanblommor som stoppas i honblommorna för att befrukning ska ske. Blommorna håller sig vanligtvis öppna bara för en dag. På morgonen är bästa tiden att göra pollinering. Om man vill behålla en öppet pollinerad sort (icke hybrider), måste blommorna (han- och hon) isoleras dagen före blomningen. Det kan man göra med påsar eller band runt blomman för att insekter inte ska komma till blomman. Efter pollineringen kan man stoppa bomull in i honblommorna eller sätta band runt honblommorna igen för att isolera från insektpollinering till dess att befruktning har skett. Häng en etikett på fruktstammen för att visa vilken frukt som har isolerats.   

Sjukdoms- och insektsskador
Jag har inte sett mycket skador i odlingarna här i Sverige. Ibland förekommer mjöldagg och bladlöss, särskilt på plantor som är utsatta för stress vid torka. Annars kommer mjöldagg vanligtvis i slutet av säsongen vilket inte påverkar avkastningen. Jag har odlat squash och pumpor sedan 1973 här i Sverige och hittills inte sprutat mot svamp eller insekter på fältet. Det är möjligt i framtiden, med fler och stora odlingar, att det kan uppstå mer skador av sjukdomar och insekter.  

Gödsling
En vanlig grundgödsling med NPK rekommenderas på våren. Extra gödsling för sommarsquash med 5-10-5 eller bränd gödsel eller kompost var tredje vecka. För vintersquash och pumpor rekommenderas en extra gödsling med kalksalpeter omkring I juli på friland. I växthus kan man gödsla likadant för sommarsquash fram till mitten av augusti. Gödsla inte vintersquash och pumpor senare än slutet av juli till början av augusti eftersom det kan försena mognaden.  

Skörd
Sommarsquash (zucchini-typ) skördas när frukten är 20-30 cm lång. Väntar man tills de blir stora, minskas den totala skörden och frukten innehåller mer torrsubstans. Andra sorter skördas när de är relativt små. Skörden börjar i mitten på juli, beroende på om plantorna drivits i växthus eller direktsåtts på friland. Det går bra att skörda varannan dag, beroende på väderleken. 

Vintersquash och pumpor skördas före den första frosten, ca 1 oktober i Skåne. Ibland under år som varit mycket varma och torra har många vintersquash och pumpor kunnat skördas tidigare. Annars går det bra att skörda alla på en gång.

Avkastning
Det är svårt att säga hur hög avkastning man kan få. Sommarsquash ger vanligtvis högre avkastning än vintersquash och pumpor. Det är på grund av att man skördar om och om igen. i båda fallen rör det sig om många ton per hektar. Det är beroende av väderlek och skötsel. 1987 hade jag odling i Svalöv och fick nästan ingenting. Sommaren hade regnat bort. Men alla andra år sedan 1973 har jag fått mer eller mindre bra skörd. 

Förvaring
19961106.jpg (82227 byte)    Skördetid med Bie Andersson
Sedan frukten är rengjord och torkad, ställs vintersquash och pumpor på ett underlag av pappskivor med luftcirkulation och ca 25 grader varmt i 2-3 veckor. Med värme kan skördeskador läkas, tom smak, arom och hållbarhet kan förbättras. En rapport från Nya Zeeland rekommenderar behandling av sorterna "Delica", "Kaboten" m fl med 30 graders värme i en vecka för förbättring av smak och arom innan de exporteras till Japan. Från USA har kommit en rapport att man kan behandla pumpor i ca 60oC vatten i 2 minuter och få samma resultat som vid förvaring i 25oC värme under en längre tid. Efter behandling kan man lagra dem i rumstemperatur eller ner till 12-15oC med låg luftfuktighet. De första 2-3 veckorna ska man kontrollera och gallra pumporna ofta på grund av att många omogna frukter kommer att ruttna. Sedan kan de lagras många månader. Om man upptäcker nya fläckar på pumporna, är det dags att tillaga dem. Fikonbladspumpor (C. ficifolia) kan bevaras i många år. 


Mat och recept
På utställningar och på marknader med Arne "Bie" Andersson och ibland våra fruar, Sonja och Myra, frågar ofta folk oss om man kan äta pumpor.  Antalet som frågar har blivit färre och färre efter hand.  Vi har vanligtvis smakprov av råkost, grönsaksgratäng med pumpor och pumpapaj eller pumpabröd.  Ett flertal recept finns under Recept.  Sommarsquash kan användas likadant som gurka i råkost eller inlagda.  Fördelen med squash är att den också går att använda i många varmrätter.

 


Näringsvärde

Ett utdrag från receptboken SQUASH & PUMPA Recept Runåbergs Fröer, Känstorp 7368, 444 93 Stenungsund, visas i tabell 1.

Tabell 1. Näringsinnehåll i squash och några grönsaker i gram eller mg/100 g

 

Zucchini

Patty

Pumpa

Acorn

Hubbard

Brytböna

Broccoli

Morot

   

Pan

           
Kalorier

4

6

7

13

12

34

40

38

Vatten

91

90

90

86

88

90

90

88

Protein

1,2

1,3

1,2

0,8

2,0

1,8

3,9

1,0

Fett

0,1

0,15

0,1

0,1

0,5

0,2

0,2

0,3

Socker

1,7

2,5

3,6

7,0

5,0

2,1

1,5

?

Kolhydrat

5,5

5,7

5,8

i i

8,7

6,0

5,4

7,5

Kalcium, ca

22

25

27

45

27

45

37

38

Järn

0,8

0,7

0,7

1,0

0,8

1,1

1,0

0,6

Fosfor

44

47

48

48

42

35

78

35

Tiamin

0,05

0,05

0,05

0,08

0,06

0,08

0,05

0,06

Riboflavin

0,07

0,07

0,08

0,05

0,09

0,10

0,12

0,07

Niacin

0,5

0,7

0,7

0,8

0,6

0,6

0,5

0,5

Vitamin C

9

18

14

11

11

18

96

6

Vit.A (I.E.)

340

205

320

335

5350

520

520

3430

Kommentar: Det kan finnas variation från år till år och från frukt till frukt beroende på hur mogen frukten är och växtförhållandena. Fröna är väldigt nyttiga med mycket vitamin E. Finns att köpa i hälsokost- och andra affärer. Det behövs ca 2.5 kg pumpafrö för att utvinna I liter olja. Oljan innehåller en kombination av vitaminer, spårämnen, fett och protein (se tabell 2). 1996 odlades 1 1 000 hektar i Österrike och snart kommer olja att gå på export till EU-länder.

Tabell 2. Jämförelse av frö från oljepumpor med sojaböna

 

Skörd i kg/ha

Fett %

Protein %

Kolhydrat %

Sojaböna

600-900

17

37

26

Frö av oljepumpor

300-700

46

34

10

 


Slutord

Cucurbita har också kommit in i molekyläråldern. Den första transgena squashen har kommit ut på marknaden i USA. Det är en "yellow crookneck"-squash som har fått resistens mot "watermelon mosaic virus 2" (WMV) och "zucchini yellow mosaic virus" (ZYMV). Jag tror inte för närvarande att sorten kommer ut på marknaden i Sverige. Först och främst har vi inte tillräcklig efterfrågan på denna sort och dessutom har vi inte mycket av dessa sjukdomar. Vi har jordbruksverket som bevakar provningen i Sverige. I USA var många myndigheter inblandade innan sorten blev godkänd, bla "United States Department of Agriculture" (USDA), "Environmental Protection Agency" (EPA) och "Food and Drug Administration" (FDA). 

Jag kunde ha skrivit mycket mer, men på grund av tidsbrist är det bäst att sluta här. Kanske jag försöker skriva en bok efter pensioneringen. Ni som är intresserade av Cucurbita får gärna ringa eller skriva till mig med era frågor, råd och kommentarer.

Tack
Först och främst vill jag tacka min fru Myra som har stått ut med min hobby i alla år och har hjälpt till med receptskrivning, visning, matlagning för smakprovning, och försäljning. Ett stort tack till Arne "Bie" Andersson, "PR-mannen", för all ledning inom odling, skörd, förvaring, presentation av pumpor genom matlagning, utställningar, bilder och press. Tack till Sonja Andersson för hennes hjälp med matlagning, receptsamling och försäljning. Jag vill också tacka vänner, bekanta, universitet, genbanker och de bolag som har gett mig råd och stöd samt squash- och pumpafrö för provning, bl a Hammenhög, Petoseed och Takii.

 

Litteratur

  • Bernhardt, Elizabeth, Jeff Dodson and Jon Watterson. 1988. Cucurbit Diseases. Petoseed Co., Inc. 88 pp.
  • Engstrand, Lennart, Marie Widén och Wivianne Hult. 1992. Gurkor, Pumpor, Meloner. Botaniska Trädgården, Lunds Universitet. Reprocentralen, Lunds Universitet. 33 pp.
  • Forslin, Lars. 1987. Vintersquash - någonting för Sverige? Hortica 1:2-7.
  • Hollar, Larry, Rob Johnston, Paul Thomas, Pa 1 Yorty, and Diane Windisch. 1992. 1992 Year of the purnpkin. Fact Sheet. National Garden Bureau. 6 pages.
  • Quemada, Hector (Asgrow Seed Company). 1996. Transgenic Squash: From Laboratory to Market. The Cucurbit Network News. Vol. 3. 2:3. http://www.pcnet.com/~dcs/tcn.
  • Robinson, R. W. and Paris 7riaL 1978. Cucurbita: A fascinating Genus. The Cornell Plantations, Vol. 34, No.3.
  • Tuvesson, Sven. 1993. Vintersqush - nisch för svenska odlare? Hortica Årgång 9 Nr 4/Aprii 1993.
  • Whitaker, Thomas W. and G. W. Bohn. 1961. The Taxonomy, Gentics, Production and Uses of the Cultivated Species of Cucurbita. Economie Botany 1:52-81.
  • Whitaker, Thomas W. and Glen N. Davis. 1962. Cucurbits: Botany, Cultivation. and utilization. World Crops Books. 237 pp.


Kokböcker och receptsamling

  • Adielsson, Barbro och Johnny Andréasson. Squash & Pumpa Recept. 48 pp. Runåbergs Fröer, Känstorp, 7368,444 93 Stenungsund.
  • Finke, Barbara. 1991. De Bästa Recepten - SQUASH 79 pp. Översättning: Anette Strugstad. Forum.
  • Lehmann, Myra och Sonja Andersson m t] -Del I & Del 2. Recept Samling.Squash och pumpor. Louie's Pumpkin Patch, Brinkgatan 6, 268 32 Svalöv 
  • Ralston, N. och M. Jordan. 1992. Squash Kokboken. 142 pp. Översättning: Monica Lövström. ICA Bokförlag. 

- TOP OF PAGE -

© 2009  Previous ] Start ] Up ]